Dröm i Uppfyllelse

Så gick då äntligen Uffes högsta dröm i uppfyllelse. 

Han kunde stega in på talmannens kontor och meddela att regeringsbildningen är slutförd. Nu vidtar sedvanliga piruetter i kammaren med bordläggning av ärendet två gånger, lördag och söndag, innan man på måndag röstar igenom härket.
Vi kan alltså, om inget oväntat inträffar över helgen, förvänta oss att Uffe presenterar sin nya ”regering” senast tisdag nästa vecka.

Från vänster hörs gråt och klagoskrik. MiljöPhascisten Lorentz Tovatt har med sedvanlig finnes uttalat sig om ”nyssnazister” på Twitter. Mer sådant är givetvis att vänta. Det är inte vidare omöjligt att (S)(V)T med flera slipar sina knivar för det påstådda så kallade kulturkriget som nu ska utbryta.

Liberalerna, eller som jag fördrar att kalla dem: pseudoLiberalerna, kommer givetvis att få ta mer skit än vad världens samlade population av boskap orkar producera under en hel mandatperiod.
Tanken som vänstern försöker sälja in är att pseudoLiberalerna säljer sin själ för att få sitta i regeringen.
Min fråga är i sammanhanget ganska självklar. När skaffade sig det partiet en själ?

Möjligen kan jag förstå Annie Lööf. Det visade sig att hon satsat på helt fel häst, att ge sig i lag med sosseriet visade sig inte vara en lyckad strategi alls. Hennes omhuldade breda mitt var blott och bart en vilsen smålännings dröm.
Av nåd tycker jag den tillträdande regeringen kan ge henne ett tröstpris som Sveriges speciella sändebud till Tierra del Fuego.

Förutom det tröttsamma pratet om ”nyssnazism”, att koncentrationsläger sannolikt kommer inrättas och att den tydligen så viktiga Sverige-bilden skadas så kan vi konstatera följande: Vår nya högerregering kommer såklart inte avskaffa arbetsgivaravgift, moms, värdelösa socialistiska ’gratis’-sjukvården, skattefinansierad invandring, reduktionsplikt, alkoholmonopol, försäkringskassa, statlig a-kassa, hyresreglering eller något av allt det andra sossarna infört.

Det kommer ur ett frihetsperspektiv vara som vanligt. Vilket är att förvänta eftersom Sveriges två största partier är ärkesocialistiska i grund och botten. Eftersom den nya ”regeringens” vara eller icke vara bygger på samarbete med ett av dem så kan man inte, även om viljan fanns där, ta ut svängarna ett endaste dugg.

Man måste dock ställa sig den helt uppenbara frågan varför de skulle vilja ta ut svängarna?
Med alla riskdagspartier är det nämligen så att de tror på en djupt rotad myt. Den att politiker är bäst skickade att lösa människors problem med hjälp av att stifta lagar och fördela deras pengar.
Jag ställer mig tvivlande till att Uffe och hans polare, eller några av de andra partierna, är bäst skickade att uppfylla mina behov och drömmar.

I bästa fall blir denna ”regeringen” en svårsmält soppa av olika önskemål, urvattnade kompromisser och (i bästa fall) kosmetiska justeringar av min individuella frihet.
Vad värre är, i frågor som rör framtida generationers väl och ve råder det i princip konsensus om att den bryr sig ingen ett dugg.

Rörande EU och NATO är majoriteten total. Alla som deltar i lovprisningen för den ena eller båda av de sammanslutningarna tecknar också in kommande generationer av svenskar i eländet.
EU var illa nog, NATO är steget värre eftersom vi fortsätter på vägen mot inlärd hjälplöshet. Inom en snar framtid kommer ingen tro att vi klarar oss själva när det i själva verket skulle gå utmärkt att stå utanför båda organisationerna.

Det är precis som med tanken att Sverige skulle vara en ”humanitär stormakt”. Den tillträdande ”regeringen” lovar storsint att sänka biståndet till 0,85 procent av BNP.
Eftersom magiska krafter tydligen ska tillgripas påstår man, utan att skämmas dessutom, att biståndet ska bli vassare eftersom styrningen ska bli bättre.

Men att strypa flödet totalt vågar man inte. Tanken på Sverige som en stormakt på området har bitit sig fast. Detta trots att vi, enligt samma högdjur, har ett fruktansvärt stort inflytande i internationella organisationer och organ.

Det finns alltså all anledning till att vara skeptisk, väldigt skeptisk! Vi lär få anledning att återkomma till Uffe och hans gäng!