Demokrati

Det påstås att vi lever i en demokrati även i Halmstad.

Om detta tvekar nu Socialdemokraterna i kommunerna eftersom de inte fick mandat att leka storpotäter.

Bakgrunden är att alliansen förhandlar med det socialistiska alternativet SD om en oppositionsrådsplats och två viceordförandeplatser i någon av kommunens mångtaliga nämnder.
Så är det nämligen att viceordförandeplatserna ger tillgång till kommunens presidiearbete där fördjupade samtal förs med förvaltningscheferna för att politikerna ska få insyn i deras arbete.

Sosseriet är nu harmset över att så inte verkar bli fallet. Man hänvisar till tradition och hävdvunna spelregler.
Om detta, både alliansens agerande och socialdemokraternas ramaskri, kan man givetvis tycka mycket.

Om vi börjar med alliansen är det givetvis så att de agerar rätt enligt lagens bokstav men tveksamt ur ett moraliskt perspektiv. Ett sådant resonemang står dock och faller med huruvida politik ska betraktas som en moralisk verksamhet eller inte.

I slutändan går vår svenska version av detsamma ut på att under hot om våld omfördela medborgarnas tillgångar. Vi måste kanske börja att fråga oss om just den premissen alls är moraliskt godtagbar?

Socialdemokratin har självklart rätt att ifrågasätta att man avviker från traditionen. Fast egentligen framstår de mest som ytterst dåliga förlorare som rider på otroligt höga hästar. Socialdemokraten Stefan Pålsson, han anser sig förmodligen vara guds gåva till halmstadborna, går så långt att uttrycker följande i Hallandsposten ”– Det här är ett sätt att agera som man förknippar med helt andra styrelseskick än demokratier.”

Vad han egentligen menar är att det är fy skam att alliansen nu agerar lika desperat som vilken sosse som helst för att få sitta kvar. Vartenda trick i boken prövas.
Sannolikt kan Stefan Pålsson endast med viss möda avhålla sig från att utrusta varenda sosse i Halmstad med ett avbrutet kvastskaft och alliansens och SD:s medlemsmatrikel för att medelst aga tillrättavisa dessa demokratins dödgrävare!

Vad vi ser här är en grav oförståelse för demokratins spelregler. Nämligen att den som inte kan samla tillräckligt många röster ovillkorligen måste foga sig under majoritetens vilja. Socialdemokratin i Halmstad känner helt enkelt fantomsmärtor av fornstora dagar när allt var klappat och klart redan innan valdagen.
Jag kan förövrigt hålla med Stefan Pålsson om att detta är en av demokratis stora problem. Däremot passar det honom dåligt att gnälla ut i Hallandsposten när sosseriet förlorar.

Självklart är det också så att SD:s oppositionsroll kan ifrågasättas när alliansen är så beroende av dem för makten.
Men också detta är ett förutsägbart resultat av hur den kommunala demokratin är uppbyggd. Så är det nämligen, och detta begriper i princip varenda barnunge, inte tusan sitter politikerna där de sitter på grund av någon djupare omsorg om demokratin som sådan.
De sitter där de sitter för att få bestämma, allt annat är sekundärt.

Jag skulle vilja gå så långt att utan att skämmas påstå följande: politikerna är väl medvetna om till och med stora delar av det egna partiets politik är ogenomförbar. Den måste nämligen tragglas igenom en hel drös av uppgörelser och kompromisser för att till vissa delar komma till stånd.
Troligen aldrig som den helhet politiken uttrycks i partiprogrammet.

Men om detta talar alla tyst om. Sannolikt för att inte minska sin egen betydelse som demokratins förkämpar och de svagas beskyddare, särskilt när de fått på tafsen i ett val.
När drömmarna går upp i rök och man tvingas harva på ytterligare fyra år i opposition måste väl lite ånga släppas ut antar jag.

Tyvärr är kommuner en lämplig administrativ nivå och något som med all sannolikhet är lämpligt att behålla i framtiden. Så är det ju att ökad frihet för oss medborgare inte nödvändigtvis ska innebära att all infrastruktur ska lämnas åt sitt öde.
Sophämtning och snöröjning kan vara trevligt att ha och skolor kan, åtminstone i teorin, fungera om vi slipper allt det statligt påbjudna tramset som finns där idag.

Vi lär alltså få vänja oss vid förfördelade sossar som gråter ut i lokalpressen!