Chat Control

Föga förvånande stödjer ”regeringen” och socialdemonkraterna EU-förslaget om ”chat control”.

Ingen av dem har nämligen någon särskild anledning att garantera medborgarna onödig frihet, en åsikt som för övrigt delas av många av medborgarna själva. De har nämligen ”inget att dölja” och kan inte blotta strupen nog mycket för att bevisa det.
Man kan fråga sig vad de tänker den dag de verkligen har någonting att dölja, då är det nämligen för sent att ångra sig.

Precis som alla andra inskränkningar bygger förslaget om chat control på mycket goda föresatser. I detta fallet gäller det pedofili. Enligt uppgifter i medier rapporterades 2021 nästan 30 miljoner fall av övergrepp mot barn i Europa, en ökning med över 30 procent jämfört med året innan.
Givet det faktum att alla uppgifter om brottslighet innehåller ett stort mörkertal kan vi utgå från att siffran är mycket högre.
Frågan är bara om någonting blir bättre av att all elektronisk kommunikation övervakas?

Alla som någonsin har studerat eller sysselsatt sig med underrättelseinhämtning känner till problematiken.
Det kan för det första vara svårt att få in informationen. När man väl har den står du inför svårigheten att värdera den och dra rätt slutsatser. Vad EU-förslaget avses underlätta är själva inhämtningen, det återstående problemet är att sovra och värdera det som kommer in. Vi kan förutse att rättsvårdande myndigheter kommer få hantera ett hav av skit för att hitta vad de är ute efter.

Men vad värre är, vad ingen av lagstiftningens tillskyndare funderat över (alternativt och mycket värre: vad de är mycket medvetna om) är vad eländet kan användas till när det verkligen är på plats.
Vad är det som säger att mindre nogräknade använder den till att spåra upp dissidenter och andra misshagliga individer som hotar makten? Till alla präktiga vänsterblivna individer ute i stugorna vill jag i sammanhanget påpeka följande: bara för att du inte tänker och tycker något självständigt idag betyder inte det att du kommer avstå från det imorgon. Då kan det emellertid vara försent.

En sådan sak som den svenska plastpåse-skatten kan tjäna som ett gott exempel på den svårighet politiker har att undanröja relativt enkla försyndelser.
Fundera över hur samma politiker kommer att hantera en sak som chat control, det gäller förment en mycket godare sak. Vem vill inte försvåra för pedofiler?

Om det nu är så att man tycker att chat control är en positiv nyhet med argumentet att man inte har något att dölja går det givetvis att förlänga resonemanget.
Vi kan lika gärna inskränka yttrandefriheten eftersom de flesta inget vettigt har att säga. Det är så att säga en naturlig konsekvens av det hela.

Med visshet är det så att både EU, ”regeringen” och socialdemonkraterna är mycket medvetna om att chat control möjligen av en ren slump kommer ha någon som helst inverkan på antalet sexuella övergrepp på barn.
Det är nämligen inte i vår relativa frihet i att kommunicera som problemet ligger. Problemet är att pedofili är en sådan grov avvikelse att den i princip är helt omöjlig att hantera i ett öppet samhälle. Ingen går till sin vårdcentral och erkänner helt öppet att han eller hon känner sexuell upphetsning till barn.

Lösningen ligger dock inte att utgå ifrån att alla i samhället är presumtiva pedofiler. Resonemanget liknar diktaturers önskemål om sociala rankingsystem för att medborgare ska kunna bedömas mer eller mindre lämpliga till större eller mer kringskuren frihet.
I värsta fall är chat control ett embryo till något liknande inom EU. Det finns nämligen ingenting som säger att man inom en överskådlig framtid väljer att spara, sortera och bedöma informationen som kommer in via chat control.
Verktygen i form av AI finns redan och endast fantasin sätter gränserna.

Vad har för övrigt vi hederliga medborgare att dölja?