Cannabis

Sara Skyttedal  (KD) har uttalat sig om att avkriminalisera bruk och legalisera cannabis.

Att just Sara gör det från sin relativt säkra och skyddade position i EU-parlamentet är lika förvånande som att Sverige har brist på el. Det vill säga inte alls.
Därtill kan man lägga att hon är ung och framåt, ett framtidsnamn med andra ord. Det gäller att kratta manegen för en eventuell återkomst till Sverige eller lukrativt jobb som lobbyist.

Dessutom, KD är erbarmligt socialistiskt i andra frågor. Exempelvis att den svenska sjukvården i princip ska förstatligas och skolan även fortsatt ska vara skattefinansierad och reglerad av samma klåfingriga statsmakt.
KD är dessutom, som det heter på politikerspråk, dåligt positionerad i abortfrågan. Endast med stor vånda kan man till nöds gå med på att kvinnor ska kunna ha tillgång till den typen av ingrepp.

Det är inte så att legaliseringsfrågan rörande cannabis är okontroversiell inom KD. I mitt sociala flöde har viss klagolåt märkts från de mer konservativa krafterna på den högerfront som KD (om de själv får bestämma) sägs tillhöra.

Att vissa gnyr och gnäller är givetvis förståeligt, detta förutom det faktum att KD i viss mening faktiskt är konservativa.
Men mer än något annat har det stora flertalet av KD:s politiskt aktiva och sympatisörer, precis som alla andra svenskar, gått på myten om cannabis som rena rama dödsmördarknarket.
De är med andra ord lika hjärntvättade som de flesta andra.

Det kan inte alls uteslutas att Sara Skyttedal under sin tid i EU-parlamentet faktiskt sett den sida av drogbruk som sällan kommer fram i den svenska debatten. Nämligen i samhället välanpassade människor som nyttjar cannabis som svenskar hinkar vin, i glada vänners lag och utan att förfalla till våldsamheter, skörlevnad och annat otrevligt.

Vad vi i vår i norra Europa belägna randstat ofta glömmer bort är att man kan ha en annan syn på sakernas tillstånd nere i kontinentaleuropa. Det gäller även när det kommer till berusningsmedel.

Det största skälet till att Sara Skyttedal publicerar sina åsikter är förmodligen dock något helt annat.
Personligen tror jag att KD desperat behöver lite frihetliga initiativ att lufta sig med nu för att inte malas sönder i Sverigedemokraternas nationalkonservativa kvarn. Att ta tydlig ställning för att avkriminalisera bruk och legalisera cannabis är en lämplig positionering.
Mer än något annat är den det eftersom något sådant självklart inte kommer inträffa i Sverige under någon överskådlig framtid.

Men det är en bra ståndpunkt att ha för att skilja ut sig från kollegerna i det ”borgerliga” blocket, man skulle kunna kalla den för grädden på moset.
Liberalerna och Moderaterna lämnar dylika stolleprov till sitt ungdomsförbund. Sverigedemokraterna vill inte veta av det av principiella skäl, för dem gäller starkbock och sprit. I övrigt anser väl SD att cannabis ska anses kulturfrämmande.

Med detta sagt anser jag att Skyttedals initiativ givetvis är välkommet. Det är alltid trevligt med folk som kan ändra sina åsikter och åtminstone i vissa frågor agera frihetligt. Den berömda droppen som urholkar stenen är inte heller att förakta i denna fråga.
Snart nog, och om Sara kan stå på sig, sår hon tvivel om den nuvarande narkotikalagstiftningens förträfflighet i bredare lager av sitt parti. Om en 50 till 100 år kan vi kanske räkna med att en svensk riskdag kan rösta positivt i frågan.

Min åsikt i frågan är tämligen enkel. Människor ska själv få bestämma vilka rusmedel de vill nyttja och staten ska inte lägga sig i.
Det innebär rent praktiskt att den nuvarande lagstiftningen kring cannabis ska skrotas totalt och i allt väsentligt hanteras där den hör hemma, nämligen ute i kommunerna. Jag tycker de utgör lämpliga administrativa enheter för dylika frågor.

Något sådant kommer dock aldrig Sara Skyttedal att acceptera om jag känner mina politiker rätt. Minst av allt ska staten bestämma, helst av allt EU.
Jag vill helst av allt att man ska få bestämma själv!