Belånad

Är du belånad över taknocken?

Då kanske du tillhör den där halv miljonen svenskar som riskerar att få gå från gård och grund på grund av höjd ränta. Det är Novus som ställt frågan om hur en fördubbling av räntan skulle påverka folk. Enligt undersökningen tycker 4 av 10 det inte är mycket att orda om, en tredjedel kanske (hemska tanke) måste konsumera mindre. Till sist 7 procent, vilket alltså är den halva miljonen, som bedömer att risken för flytt är stor.

Detta bevisar möjligen att 7 procent av befolkningen inte behöver flytväst när de befinner sig på sjön. Man är så korkad att man flyter ändå, vilket är praktiskt och framför allt sparar en massa pengar på flytvästar som kan läggas på annat. Exempelvis amortering och räntebetalningar på bostadslånen.

Själv sökte jag länge med ljus och lykta efter något annat än en eländig hyresrätt att bo i. Den som är någorlunda receptiv kunde nämligen konstatera att området jag bodde i inte precis utvecklades framåt trots att det låg på rätt sida om Nissan och var nyproducerat. Min egen gräns gick vid att folk sonika ställde sopor i trapphuset och mer eller mindre kastade prick på en med sina cigarettfimpar från balkongen.
Suboptimalt med andra ord.

Samtidigt har jag som människa några grundläggande krav. Bostadsrätt är fruktansvärt apart upplåtelseform och marknaden synes för en sansad bedömare vara kraftigt överhettad. För att inte tala om hur eländigt den estetiska nivån är på både renoverade och nyproducerade objekt. För de senare tillkommer dessutom så kallade öppna planlösningar som är en skymf mot varje enskilt rums behov av integritet och särprägel. Då har vi ändå inte talat om tvånget att samverka med de andra bostadsrättsinnehavarna i föreningen, sannolikt skulle spektaklet slutat med nattliga transporter av hoprullade mattor och annat elände.

Fristående hus fick alltså bli lösningen för min del. Men även där finns det flera stötestenar av estetisk och praktisk karaktär. Den största av dem alla var dock den som för närvarande sätter folk på pottkanten, nämligen priset.
De flesta betraktar nämligen sitt boende som ett investeringsobjekt och sedeltryckeri. Det driver tillsammans med skrattretande låga räntor upp priset till skyarna.

Allt detta skulle givetvis inte vara ett problem om livet, universum och allting fungerade efter väloljade ekonomiska modeller som statuerar att den ekonomiska utvecklingen alltid går framåt, uppåt och bättre.
Helt plötsligt får politiker för sig att allt ska fungera med vindmöllor och solkraft. En påstådd dödsmördarpandemi rullar över världen och Putte i Moskva sätter gör i slag i saken och börjar förverkliga sina drömmar om Novo Sovjetica.
Det går, för att tala klarspråk, på arslet rejält. Ekonomin bromsar in och de ekonomiska modellerna visar sig dåligt kompatibla med verkligheten.

För min egen del innebar det att sitta lugnt i båten och vänta ut tills något passande fanns och därefter slå till som blixten. Det enda egentliga kravet var att 60 procent skulle läggas i handpenning och lånen bindas för tid och evighet, samt lämplig summa amorteras så att låneeländet klaras av före pensionen. Då slipper man tillhöra de där 7 procenten som kallsvettiga följer ränteändringarna. Inte ens elpriserna orsakar något darr på manschetten eftersom jag har tagit mig omaket att ha ett stort spelrum i plånboken för framtida dumheter som ligger utanför min kontroll.

Eller för att säga det rakt ut. Jag har tänkt efter i förväg och rättat mun efter matsäcken, jag har inte förköpt mig. Faktum är att jag bor billigare nu än i en nyproducerad hyresrätt och har större möjligheter att välja hur min konsumtion ska se ut.
Vill jag investera i mitt lilla hus gör jag det, väljer jag att avstå så står åtminstone inte mina efterlevande med skägget i brevlådan den dagen jag anmäler mig för att skyffla koll hinsides. Då är nämligen det jag lånat avbetalat och klart.

Det är alltså knappast synd om dem som riskerar att få gå från gård och grund. Ska man vara riktigt ärlig, och det har våra ömma mödrar lagt stor möda på att få oss till, har de faktiskt bundit ris till sin egen rygg.
Vi kan bara hoppas att den tillträdande ”regeringen” med Uffe i spetsen och det gravt socialistiskt anstuckna SD som backup inte får för sig att hasta iväg på några stolleprov för att i denna fråga ”rädda hushållen”. Det ligger i farans riktning, annars lär sig folk nämligen att stå på egna ben. Det är något som våra makthavare till varje pris vill undvika eftersom folkets inlärda hjälplöshet är deras livsluft!