Bankrutt
Det är en form av peak socialism att Birmingham förklarar sig bankrutt.
Den omedelbara anledningen är nämligen ett krav på jämställda löner till en kostnad av 650 till 760 miljoner pund. Staden ställer in nu alla inte helt nödvändiga utgifter, med andra ord kan det definieras som konkurs.
Staden räknar med att ha ett underskott på 84 miljoner pund under budgetperioden 2023-2024.
Enligt viceordförande i Birminghams motsvarighet till kommunfullmäktige, Sharon Thompson, finns det flera orsaker till den dåliga betalningsförmågan. Englands konservativa regeringar har successivt minskat statsbidragen med 1 miljard pund, stora summor måste spenderas på sociala stödåtgärder till vuxna, skatteinkomsterna minskar och inflationen frodas.
Kraven på jämställda löner blev alltså droppen som fick bägaren att rinna över.
Det finns givetvis en annan syn att anlägga på saken. Det visade sig helt enkelt att den offentliga skattkistan inte var bottenlös. Som vi motståndare till alla former av kollektivism brukar säga, den offentliga sektorn kan beskrivas som den ofantliga sektorn. Men i Birmingham har det helt enkelt tagit stopp.
Det fans en fullt naturlig gräns för hur mycket man kan expandera välfärdsprojektet.
Det finns självklart ett mycket enkelt sätt att lösa problemet med jämställda löner (som inte ens de mest förhärdade socialisterna i västerlandet ens vågar andas om givet att de önskar överleva nästa val), nämligen att utjämna åt andra hållet. Förutom det så är det varken förenligt med ekonomisk teori eller praktik att förfara på det sättet, det är helt enkelt stört omöjligt i en någorlunda fungerande marknadsekonomi som arbetar utefter principen om tillgång och efterfrågan.
Rent teoretiskt skulle en sådan modell givetvis vara fullt möjlig att genomföra om man omvandlar hela jorden till ett enda superkollektiv där varje individ vet sin plats precis som den enskilda myran i en myrstack. Än så länge har vi dock inte nått dit även om alltför många önskar att så vore fallet. Att det inte fungerar för enskilda statsbildningar och sammanslutningar av stater. än mindre isolerade städer, får av de faktum historien lär oss anses vara bevisat.
Om vi återvänder till Sharon Thompson kan vi konstatera att hon delvis skyller på konservativa regeringar, 1 miljard pund är inte småslantar i sammanhanget och skulle givetvis komma väl till plats för att förbättra finanserna.
Här måste vi dock hejda oss en aning och ställa två frågor. För det första,vad är det som säger att alla dessa pund inte skulle förslösats på annat? För det andra, vad är det som säger att denna miljarden pund inte har kommit väl till pass och investerats helt rätt för att undvika en utveckling för hela landet som lett till något ännu värre än att Birmingham gått i putten?
Svaret på de båda frågorna är mycket enkelt, det vet vi inte och kommer sannolikt aldrig att veta.Vad vi däremot kan konstatera är följande, få ställer sig frågan vad som skulle hända om man inte hade en centralmakt som lade sig i och styrde i stort och smått.
Vad mera är, ingen vågar tänka tanken på vad som skulle ske även om just England på sitt sätt är en föregångare genom sitt utträde ur EU.
För Birminghams del skulle det vara intressant att studera utfallet om centralmakten inte lagt sig i precis som att utfallet i den svenska staden Malmö skulle varit intressant att studera. Det finns visserligen en avgörande skillnad mellan England och Sverige i arvet från kolonialtiden. Men i mycket övrigt är vi jämförbara.
En sak är definitivt säker, det är den kollektivistiska tankemodellen som lett Birmingham till var de står idag. Det är en stad som får lida hårt för tankemodellen att centralplanering klarar alla utmaningar. Nu när det visat sig att så inte är fallet är det intressant att följa utvecklingen av debaclet, kommer centralmakten gripa in och försöka ställa sakerna tillrätta? Kommer vänstern lära sig och agera som ett bränt barn som skyr elden?
Vad kommer samhällsexperimentet i Sverige som kallas Malmö stad att dra för slutsatser?
Vi väntar med spänning!
Sist men inte minst, jag står fast vid att Nato inte är för oss och att Swexit bör ske per omgående, helst redan igår!