Bananrepubliken Halmstad
Under samlingsrubriken Bananrepubliken Halmstad kommer jag rapportera om sakernas tillstånd i min egen hemort Halmstad. Det är en i stort sett mycket trevlig stad att framleva sitt liv i.
Vi har väl egentligen bara två stora problem, stolliga politiker och prilliga tjänstehen.
Dagens rapport handlar om Servicehuset Karl XI, uppkallat efter konungen som införde det karolinska enväldet och i syfte att finansiera den nya armén genomförde en reduktion som kraftigt minskade adelns tillgångar. Med lite god vilja skulle man kunna kalla honom en föregångare till dagens skattevurmande socialister som numera bekläder rikets högre poster. Låt vara att de nuvarande finansierar en annan typ av invasion än den sedan länge avsomnade konungen.
Med servicehuset är det så att en vanlig skatteslav som undertecknad hör på namnet vad det syftar till. Nämligen att ge service till folk. Äldre människor som efter ett långt och strävsamt liv inte helt klarar sig själva kan bosätta sig där under de sista åren. I bottenvåningen finns bland annat restaurang att tillgå för seniorerna
I byggnaden finns reception, gemensam fritidslokal, samlingsrum, studierum och lokaler för fot- och hårvård. Fritidsverksamhet anpassad efter önskemål och behov genomförs regelbundet i huset. Exempel på aktiviteter är gymnastik, musik, hantverk, kortspel, högläsning, studiecirklar och föreläsningar.
Sedan maj innevarande år har det skett vissa förändringar i byggnaden. Man har slutat att bemanna kåken på natten och kopplat om trygghetslarmen till en i området tjänstgörande hemtjänstgrupp.
Så långt är allt gott och väl. Politiker och tjänstehen har helt enkelt tänkt på skattebetalarnas bästa och säkert tagit själva beslutet långt före det att den förevarande dödsmördarpandemin ens var en våt dröm hos någon klåfingrig vaccintillverkare.
Problemet är bara att ingen riktigt tänkt till kring det yttepyttiga problemet om någon av åldringarna måste tas med ambulans till sjukhuset när receptionsdisken inte är bemannad.
85-årige Bo Johansson fick erfara problemet när han på grund av svåra buksmärtor larmade ambulans. Eftersom de inte kunde ta sig in i huset var Bo själv tvungen att ta sig ner till entrén och öppna. En randanmärkning i sammanhanget är att det tydligen är gott gry i halländska gubbar!
Marinette Urnell, chef för kommunens hemtjänst och boendes på en av Halmstads bättre adresser på krypavstånd till akuten om hon skulle drabbas av svåra buksmärtor, förklarar att ”man haft en dialog” med SOS och Halmstads fastighetsbolag.
Man har även vidtagit den ytterst kraftiga åtgärden att HFAB (kommunens fastighetsbolag) har satt upp lappar i samtliga trapphus med nummer till trygghetsjouren. Även ambulansen kan ringa trygghetsjouren och be dem skicka någon som kan komma och öppna.
Vilket man får antaga att den 85-årige Bo kanske glömde bort när han led av kraftiga buksmärtor. För att inte tala om ambulansen, de har förmodligen inte ens nåtts av informationen.
Nu verkar det dock som problemet kommer lösa sig eftersom ambulansen, efter flera månaders fördröjning, ska utrustas med taggar till dörrarna. Vanligtvis är det så att ambulansen vill lösa det på annat sätt, annars blir det många taggar att släpa på, men här gör man ett undantag på grund av de boendes speciella utsatthet.
Men visst kan man fråga sig varför man inte ”haft en dialog” med HFAB och SOS innan man drog bort nattpersonalen och prompt låste in de äldre?
Vem kom på den lysande idén att sätta upp lappar i trapphuset istället för att tala med hyresgästerna?
Jag konstaterar att de politiker och tjänstehen som varit med under arbetet att ta det här beslutet inte särskilt kommer rosa marknaden för flytvästar. De behöver nämligen inte sådana när de är på sjön, de är så korkade att de flyter ändå!
