Att Betänka

Det finns en sak att betänka, kära medborgare, när du i dag släpar dig iväg till röstlokalen.

Nämligen att vid valet 2018 mottog man enligt officiella siffror 6 535 271 röster till valet om de 349 platserna i Sveriges riskdag. Om jag inte helt tappar bort mig i huvudräkningen torde det innebära att det krävdes knappt 18726 röster per plats.¹
Eller för att uttrycka det annorlunda, din röst är inte värd valsedeln det trycktes på och snart nog är du död ändå. Är det egentligen värt uppoffringen?

Problemen slutar emellertid inte där. En mycket rimlig fråga är om du riktigt förstått var du röstat på?
Om vi undantar riskdagspartierna Cekten och MiljöPhascisterna, som i stark konkurrens med sina kollegor i kammaren framstår som mest verklighetfrånvända och aparta, är det inte helt lätt att hålla reda på vad de verkligen står för.

Många är dem i min bekantskapskrets som lite uppgivet konstaterat att massmedias försök till att underlätta deras val genom så kallade ”valkompasser” inte underlättat något vidare.
Inte nog med att man fått olika svar på olika ställen. Man har fått olika svar från samma kompasser vid olika tillfällen eftersom vissa har infört nymodigheten att justera sina kompasser under valrörelsens gång!

Jag, som i grund och botten är en vänlig själ som gärna sträcker ut en hjälpande hand till medmänniskor i nöd, har försökt förklara och trösta så gott det går. För det första, brukar jag säga, är det viktigt att förstå att valkompassens frågor mer speglar frågeställarens uppfattning om hur partierna ska ses. För det andra, har jag fortsatt med mjuk röst, har man nymodigheten med att justera svaren allt eftersom valrörelsen rullar på.
För det tredje, med mjuk röst och huvudet lite ömkande på sned, så är ju faktiskt så att din främsta uppgift är att konsumera dig till lycka och få hjulen att snurra, inte rösta, du behöver således egentligen inte bry dig så mycket.

Givetvis har jag rätt i denna sak. Det huvudsakliga utfallet för den vanliga medborgaren är att förfallet fortsätter i en sakta nedåtgående spiral hur denna än vrider och vänder sig.
Politikerna som vi sätter att styra oss från Stockholm har nämligen inget intresse för den enskildes väl och ve. I bästa fall, men det är verkligen bara i bästa fall, tar man en viss hänsyn just sitt partis väljare. Men det finns ingen rim och reson i att en politiker från V särskilt bryr om vad en väljare från SD tycker. Vi kan anta att samma sak gäller en politiker från SD visavi en väljare från V.

Något som kan hållas för sant och visst är att politikerna i riskdagen är lojala mot sig själva. Politik har blivit ett yrke och en karriärväg, en födkrok helt enkelt.
Det vore givetvis bättre om ”rikspolitiker” inte var ett yrke utan snarare en fritidssysselsättning. Ytterligare krav skulle vara att man de senaste åren haft en stadig inkomst från ett jobb som ej var beroende av den offentliga sektorn. Ingen lön skulle utgå, bara ersättning för förlorad arbetsinkomst. En finess skulle vara enmansvalkretsar som med regelbundenhet kunde ställa sin kandidat mot väggen under mandatperioden.

Kanske skulle en sådan tingens ordning också förta lusten hos de värsta planeträddarna hos MiljöPhascisterna? De är definitivt inte intresserade av något väl och ve för svenskarna utan har sina tomma små huvuden uppe bland molnen för att rädda hela planeten!

Om nu detta inte avskräckt dig från att rösta är en vacker tanke att du inte i onödan kastar bort din röst, det vill säga ger förtroende till något av de etablerade partierna i riskdagen.
Att rösta på dem är att ge upp sitt motstånd mot samtidens fördumning. Den som tagit sig tid att sätta sig in i deras partiprogram konstaterar att alla bär den omisskännliga prägeln av erbarmlig socialism. Låt er inte luras av fagert tal om att ”socialism är en ekonomisk modell”, idag är socialism mycket mer än en påstått rättvis fördelning av det välstånd du sliter för att tjäna ihop.

Socialism är idén att du inte begriper vad som är bäst för dig själv. Ett sätt att hålla dig på mattan och samtidigt påstå att du är fri och lycklig, det är helt enkelt tankekontroll.
Du har nästan oändligt med tv-kanaler att titta på men inget att se. Otaliga möjligheter att skaffa dig krediter men ingen möjlighet att bli skuldfri. 349 platser i landets parlament men ingen reell möjlighet att påverka.
Druttar det på rumpan i vinter är du dessutom snart nog stelfrusen och utan mat att äta.

Allt detta för att riskdagspartierna menat att vi vanliga medborgare inte är kapabla att ta hand om oss själva. Det är dags att ändra på den saken nu, det är något att betänka!

1. Efter att ha konsulterat min elektroniska kalkylator kan jag konstatera att det stämmer.