7 Personer

När denna text skrivs har det under helgen skjutits 7 personer i Stockholmsområdet.

Enligt Hallandsposten som citerar TT är läget följande: ”Flera vårdas för allvarliga skador, och en 15-årig pojke har avlidit.”
Samtidigt marscherar uniformerade poliser med i Göteborgs Pride-tåg. Vänstern drabbas för övrigt av harm när undertecknad undrar om just uniformerade poliser i Pride-tåg tillhör polisens kärnuppgifter.

Vi tar och repeterar så att det fastnar ordentligt.
När denna text skrivs har det under helgen skjutits 7 personer i Stockholmsområdet.
Enligt Hallandsposten som citerar TT är läget följande: ”Flera vårdas för allvarliga skador, och en 15-årig pojke har avlidit.”
Samtidigt marscherar uniformerade poliser med i Göteborgs Pride-tåg. Vänstern drabbas för övrigt av harm när undertecknad undrar om just uniformerade poliser i Pride-tåg tillhör polisens kärnuppgifter.

Det som alla, oavsett politisk beteckning, borde oroa sig för är att ”statsminister” Ulf Kristersson kommenterar helgens vapengalenskaper på Facebook: ”Det är ytterligare en bekräftelse på hur extremt stort det här problemet har blivit. Och en påminnelse om den stora risken att helt oskyldiga skadas eller dödas av gängens kulor. Vi får inte trubbas av och resignera. Vi måste göra ännu mer, uthålligt och beslutsamt”

Vad han inte gör är att rensa ett par timmar i tablån hos den statliga TV och radio som han har tillgång till för att tala till nationen. Vad han inte gör är att sätta sig ner i Rosenbad och kalla alla höga polischefer till omedelbart räfst och rättarting om så bara för att markera situationens djupa allvar.
Politiker som i övrigt älskar att signalera så att etern är full med deras förbenade dravel verkar lamslagna när det verkligen gäller.

Givetvis hänger skjutvapenvåldet och polisens uppträdande på Pride-festivaler ihop. De största flertalet av de grovt kriminella härstammar från kulturella och sociala kontexter där den svage föraktas och den starka hyllas. De är dessutom fullständigt desperata och helt utan förmåga till konsekvenstänkande, förmågan till empati är noll.

Frågan man då måste ställa sig är följande: kommer deras rädsla för den svenska polisen öka eller minska om de ser att de otvunget dansar med i Pride-tåg? Märk väl att att deras kulturella och sociala kontext stipulerar att homosexualitet är djupt föraktligt, åtminstone officiellt.

Här måste jag lägga in en viktig notering. Vill människor arrangera Pride-tåg är det upp till dem. Hur vuxna och samtyckande människor väljer att leva ut sin eventuella sexualitet har jag inte med att göra. I Sverige har vi dessutom mötesfrihet och rätt att demonstrera.

Frågan här är hur polisen ska prioritera sina resurser för att 15-åriga gossar ska slippa dö av besinningslöst vapenvåld, frågan är hur man rätt prioriterar för att inte 7 personer ska skjutas i under en helg i Stockholmsområdet. Hur gör vi för att det om några år inte ska vara normalt att i TT:s kortfattade rapporter läsa om hur 7 personer var under en helg skjutits i Stockholm, Göteborg och Malmö?

Är det fri tillgång frukost, lunch, middag och kvällsmacka i skolmatsalen som ska till för påstått underprivilegierade människor? Måste vi prioritera mer skattefinansierad högläsning ur böcker på biblioteken av farbröder som gillar att klä sig som prostituerade? Är medborgarlön lösningen?

Eller kan det vara så enkelt att en icke oväsentlig del av problematiken kan lösas om polisen prioriterade vissa delar av verksamheten framför andra?

Frågar man kriminologer, vänsterblivna godhetsapostlar och andra viktigpettrar uppstår givetvis ett stort problem. Den avgörande komponenten är nämligen att det tydligen går att bevisa att det mesta av vad vi medborgare upplever just är upplevt.¹
Det är klart ett faktum att de flesta aldrig någonsin riskerar att mejas ner av en underårig och påtänd gangster. Vad vi som är oroliga menar är att vi inte heller önskar att vi, våra barn och deras barn ska behöva känna den oron.
Vi tycker helt enkelt att det är för mycket redan nu och önskar ett stopp för eländet, vi har fått nog helt enkelt. Det var förbannat illa redan tidigare och inte blev det bättre efter den gångna helgen.

Vi tycker helt enkelt att det är dags för polisen att fokusera på kärnverksamheten och att polisen ska få en lokal förankring. Medborgarna i kommunen ska få välja sin polischef så att denna rätt kan adressera just de lokala problemen.
Om nu så är fallet att invånarna prioriterar Pride-parader så väljer man sig en polischef som tycker det tillhör kärnverksamheten, om invånarna tycker det är viktigare att bekämpa brottslighet väljer man en polischef som prioriterar brottsbekämpning!

1. Vänstern noterar givetvis inte det absurda i att just dessa upplevelser ska skrattas bort när det för dem verkar oerhört viktigt med just känslor och upplevelser i parti och minut.