6 juni

Idag är det den 6 juni och Sveriges nationaldag.

I år firas den med extra allt, det vill säga nästan inte alls, eftersom man fastställt att Sverige den 6 juni 2023 är inte mindre än 500 år gammalt.
Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs. Med Gustav Vasa vald till kung lämnade Sverige den så kallade Kalmarunionen med Danmark och Norge. Där och då blev Sverige ”självständigt” och har varit det sedan dess.

Så är det i alla fall om man får tro den officiella historieskrivningen, med Vasa blev det ordning och reda på torpet. Sverige anträdde vägen mot krigisk stormakt för att sedermera bli en undfallande randstat i norra Europas utkanter, hukandes under flyktingströmmar eftersom vi istället skaffat oss ambitionen att bli en humanitär stormakt.

Om historieskrivning kan man som bekant tycka mycket. Det är för det första högst oklart varför just 6 juni egentligen är vår nationaldag.
Vissa hävdar Gustav Vasas kröning medans andra framhåller den regeringsform som antogs samma datum år 1809. Då avskaffades den gustavianska tidens envälde och Sverige fick en regeringsform grundad på den tidens nyhet: maktdelningsprincipen.
Det är för övrigt en sanning med modifikation att fastslå att regeringsformen enhälligt antogs den 6 juni 1809. Den skrevs under av tre av de fyra ståndens talmän, bondeståndet dröjde några veckor.

För en gravt kulturelativistisk vänster är det hur som helst en svår nöt att bita i. Gustaf Vasa var enligt moderna mått mätt knappast en mysgubbe, tvärtom kan han nog endast i sin bästa stunder beskrivas som en maktgalen surgubbe. Resten av tiden var han värre ändå.
1809 års regeringsform var visserligen modern för sin tid men ändå inget mot vad vi anser vara demokratiskt, rättvist och enligt gängse värdegrund numera. Dessutom undertecknad av enbart vita män!

Att bestämma sig för att Sverige plötsligt uppstod den 6 juni år 1523 har man väl mest gjort av praktiska skäl eftersom det ligger på ett behagligt långt avstånd från nutiden. Det är dessutom utmärkt att så att säga spika fast i historien och enas kring.
Istället tycks man ha enats om att inte i någon större utsträckning fira det.

Man ägnar sig lite halvhjärtat att fira konungens 50 år på tronen, han uppsteg den 15 september 1973. I Göteborg lägger man kraften på sitt försenade 400-årsjubileum och (S)(V)T divergerar så gott man kan med mörkhyade människor som sägs ha varit våra förfäder här i landet.¹
Statsmakten har dessutom haft tur med en ganska nyligen genomgången dödsmördarpandemi, energikris, krig i Europa och dödsmördarnazister som styr regeringen.
Ingen jäkel orkar väl tänka på att landet fyller 500 år då?

Detta med att vi är särskilt självständiga är för övrigt en grov överdrift, en skamlös försköning av de faktiska omständigheter som ligger för handen.
Vi är djupt insyltade i EU-projektet och håller med liv och lust att binda fast oss vid masten hos Nato också. Snart nog bestämmer vi ingenting själv utan måste fråga alla om lov för att ens kunna rapa.
Inom landet försöker man förstatliga allt man kan, senast är det sjukvården som ska bindas upp till Stockholm.

Som om inte alla statliga projekt var nog så sitter vi ändå i knät på ett internationellt finanskapital som gör allt för att hålla oss som lydiga konsumtionsslavar.
Man kan undra om det finns något enda egentligt genuint svenskt kvar alls att fira?

Jag kan lugna er med att det finns det.
Det finns den svenska småskaliga frihetslängtan att hylla, den svenska strävsamheten och tanken att vi alla olika svenskar delar kärleken till fosterjorden.
Kärleken till vår hembygd och vad som är unikt just för oss i våra egna lokalsamhällen.
Saken är bara att vänstern vill få oss att glömma det genom att ljuga om att storskaligheten och likriktningen är den enda möjliga lösningen.
Vi kan fira nationaldagen genom att protestera mod detta och hylla det som vi uppfattar genuint svenskt. Det vill säga allt som vänstern hatar!

1. Vilket i sak givetvis inte behöver vara fel om man tittar på DNA-bevis. Historien kan dock komma att skrivas om när andra bevis kommer i dagen.